Sweden — and You! — Can Save the Internet from the Copyright Directive
Europeiska unionen ir nira att ge innu mer makt till ett fital stora amerikanska IT-firetag, i utbyte mot tillfilliga vinstdelningsarrangemang med en handfull europeiska underhillningsfiretag - med masscensur och en innu svagare firhandlingsposition fir verksamma europeiska artister som filjd.
Det har gitt mer in fyra minader sedan EU-parlamentets firhandlare och firetridare fir Europas nationella regeringar firsvann bakom stingda dirrar fir att gira det nya direktivet om upphovsritt pi den digitala inre marknaden redo fir omristning. Trots all denna tid i ensamhet har de inte lyckats.
Direktivet har samma problem som det haft frin birjan:
- Artikel 11: Ett firslag om att plattformar ska betala fir linkar till nyhetswebbplatser, genom att skapa en ritt som ej gir att avsti frin att licensiera linkar frin vinstdrivande tjinster (i de fall dir dessa linkar inkluderar mer in ett ord eller tvi frin artikeln eller dess rubrik). Artikel 11 misslyckas med att definiera "nyhetswebbplatser", "kommersiella plattformar" och "linkar", vilket ir en inbjudan fir 28 europeiska linder att skapa 28 imsesidigt uteslutande och ofirenliga licensregelverk. Dessutom betyder faktumet att "linkningsritten" inte kan avsigas att nyhetswebbplatser som ir open-access, allminnyttiga, ej vinstdrivande eller Creative Commons-licensierade inte kan vilja bort systemet.
- Artikel 13: Ett firslag om att fi slut pi visning av olicensierade upphovsrittsskyddade verk pi stora plattformar med anvindargenererat innehill, iven di de visas bara fir ett igonblick. Inledningsvis inkluderade detta ett uttryckligt mandat att utveckla "filter" som skulle undersika varje inligg pi sociala medier i hela virlden och se om det matchade poster i en ippen, crowdsourcad databas av firmodligen upphovsrittsskyddat material. I sin nuvarande form siger regeln att filter "bir undvikas" men firklarar inte hur miljardtals sociala medier-inligg, filmer, ljudfiler och blogginligg ska ivervakas fir ivertridelser utan automatiska filtreringssystem.
I bida fallen kan EU-firslagen resultera i en del mindre utbetalningar frin Amerikas Big Tech-firetag till Europas upphovsrittsindustrier - tyska tidningsfamiljer, EU-divisionerna hos globala skivbolag - men till ett fruktansvirt pris.
Ta Artikel 11: regeln liter tidningar bestimma vem som kan linka till dem, och liter dem debitera vad de tror att marknaden klarar av fir dessa linkar. iven om det ir osannolikt att Europas nyhetsjittar kommer att firbjuda varandra att linka till varandras artiklar kan samma sak inte sigas om relationen mellan etablerade nyhetsjittar och nystartad, kritisk press. Liten, oberoende press kan blockeras helt och hillet frin att linka till etablerade nyhetskillor - iven di syftet ir kritik och kommentar - eller si kan de debiteras en mycket higre kostnad in sina mainstream-motsvarigheter.
Och medan Google och Facebook kommer att beklaga firlusten av nigra miljoner euro som de lirbehiva betala till stora nyhetstjinster ir det ingenting jimfirt med den lingsiktiga firdelen fir IT-jittar att aldrig behiva oroa sig fir att nystartade Made-in-EU-firetag vixer och utmanar dem. Dessa smispelare har inte de miljoner att spendera som amerikansk Big Tech har.
Artikel 11 drabbar den oberoende sektorn frin tvi hill: inte bara kommer de att behiva betala fir att linka till mainstream-press; de fir inte heller lita andra fritt linka till de egna nyheterna. Reglerna satta av Artikel 11 anger att nyhetswebbplatser som ir allminnyttiga, crowdfundade, open-access eller Creative Commons-licensierade inte lingre fir lita vem som helst linka till dem: i stillet miste de firhandla fram en linkningslicens med varje kommersiell webbplats och samla in avgifter i vartenda fall.
Artikel 13 ir innu virre. iven om det nuvarande utkastet siger att "filter bir undvikas" ir det ocksi utformat fir att garantera att filter kommer att krivas. De senaste tre minaderna har ignats it att ligga till en ling lista med ogenomtringliga, motsigande och osammanhingande klausuler som insisterar att nigon teoretiskt perfekt teknik fir filtrera hundratals miljarder kommunikationer och dela upp dem i "ivertridelse" och "ej ivertridelse" kan bli till genom lagstiftning (det kan den inte).
Att bygga Artikel 13:s filter kommer sannolikt att kosta hundratals miljoner euro, en kostnad som bara de stirsta amerikanska firetagen har rid med, och som inga av Europas firetag kan bira. Undantaget som liter firetag med mindre in 20 miljoner euro i irsomsittning undvika filtren ir irrelevant: om dessa firetag ska utmana jittarna i USA miste de vixa, och de kan inte vixa sig stirre in 20 miljoner euro-firetag om det innebir att de miste hitta hundratals miljoner euro fir att filja Artikel 13.
EU siljer Big Tech en vildigt billig garanti fir fortsatt internetdominans. Utan konkurrens frin nya aktirer behiver de bara vara ridda fir varandra.
Samtidigt kommer deras makt vixa di antalet teknikfiretag som kontrollerar internetitkomst krymper. Mijligheten fir oberoende artister och produktionsbolag att firhandla fram rittvisa avtal kommer att stadigt firsimras, vilket liter Big Tech och de stora underhillningsfiretagen kontrollera en allt stirre del av produkten av skaparnas arbete.
Naturligtvis ir de allra flesta europi(C)er inte i underhillningsindustrin och bara en liten minoritet av internets anvindningsomriden ir underhillningsrelaterade. Artikel 13 kommer att hilla internetanvindningen hos 500 miljoner europi(C)er gisslan i ett tanklist system fir att krama ut smi vinster fir artisters levebrid, och samtidigt kommer censurfiltren i Artikel 13 spotta ut samma meningslisa, felbenigna omdimen som kommit att vara typiska fir algoritmisk diskriminering det hir irhundradet.
Det ir inte fir sent: Europeiska ridet - som bestir av firetridare frin EU-medlemsstater som Sverige - kommer snart att rista om direktivet. Deras beslut kommer att forma framtiden fir internet, kanske fir flera generationer framit. Vi behiver fi svenskar att agera och ligga tryck pi sina politiker att utdela ett slag fir rittvisa och mot marknadskoncentration och censur.